Typiskt...

Va fasen...  Precis när vi var klara för att traska iväg till bussen, då just DÅ öppnar himmlen sig... Ohhh kan det bli bättre, o jag har inga stövlar eller regnkläder som passar.. Vi går INTE bestämde jag mig för...

Men nu ringde Gabriel o han skulle ändå åka ifrån jobbet på ärenden så han e så snäll o kommer hit o kör in oss till stan, behöver verkligen gå mina ärenden nu...
Försäkringskassan har inte skickat några papper ännu, så jag antar att dom slarvat bort mitt ärende, som med så många andra stackare... Nu ska jag gå dit personligen med mid moderskapsintyg o fråga vad dom håller på med... Jag måste ju kunna ta ut mammapengar från o med slutet på juli..
Ohhh frustrerande att dom alltid alltid ska strula.. vad det än e så strular dom.. Ja det börjar liksom närma sig nu....

Så kameran e på vift igen, eller jag tror gabriel har den o fotar deras arbete... Jag som skulle tagit bilder på magen igen o mina fina prinsar...
Noel var sååå trött nu att jag var tvungen o lägga han, så han får sova en halvtimme allafall innan Gabriel kommer...

Hoppas det kan bli lite uppehåll...
Bara för att man önskat sig lite regn behöver det ju inte komma just den dagen som jag ska in till stan o gå omkring med båda barnen o fixa en massa..

Ja ja har inte så mkt att skriva om heller känns det som...
Vi var o storhandlade igår, fyllde både frys o kyl me massa go mat... Nu e det knökat o idag blir det Kycklingfilé till middag... me rödvinsås hoppas jag, ska fjäska me mannen i huset..
blir väl en tur om systemet o köpa vin då... 
i eftermiddag hoppas jag att vi hinner baka bullar, måste göra det nu känner jag, vill ju ha att ta upp o bjuda folk på...

Tänk de e verkligen bara snart 2 veckor kvar tills bebis kommer... Så snabbt det har gått egentligen, även fast det känns långsamt o jobbigt nu...
jag ska INTE gå över, de e en sak som e säker...
På måndag e det besök hos läkaren o efter det ett vanligt besök, mäta magen o lyssna på det lilla hjärtat..
Varför längtar man alltid så till sina besök på MVC, men de e väl för att man kan gå lugn därifrån när man fått veta att allt e bra med den lill*...

Just nu känner jag mig bara otillräcklig, just för min jäkla värk hindrar så mkt jag vill kunna göra, jag vill aktivera barnen, gå till skogen, gå till stranden o till lekplatsen, men min kropp vägrar, den och huvudet fungerar inte riktigt tillsammans nu..  barnen blir rastlösa o gnälliga o jag blir trött i huvudet.. Det e bara en ond cirkel, men så var det precis när jag väntade Noel i slutet åxå så jag känner igen mig.. Melwin fick lida, o det e det som gör så ont i hjärtat att barnen får lida för att mamman e trött o orkeslös o knappt kan stå på benen vissa stunder...

Just därför.... E det tal om en igångsättning för vi får lida hela familjen.... först jag sen barnen o sen gabriel som han åxå får dåligt samvete för att han måste jobba osv....
Det tar på en både psykiskt o fysiskt... Tänk dom stackarna som måste vara sängliggande, hur gör dom...??
Har dom barnflickor då eller hur beter man sig när man e själv med 2 barn o väntar sitt 3:e... Om man mår dåligt? Det fattar jag inte alltså..

Ja ja nu kom jag igång med skrivandet som mest bara var klagande... Så blir de ibland, visa dagar e bättre än andra..


Ha de bra i ösregnet alla......





Namn:

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?